Deep|edition # 20060125






Lite om allt möjligt

Jag har fått ett otroligt fint omnämnande av Batbut. Jag blir nästan generad.


Idag har jag jobbat med en pitch hela dagen. Tror vi hittat något - frågan är bara om vi kan förklara det på enbart ett eller två A4. Imorgon ska vi ha möte om det koncept som ska presenteras på måndag. På torsdag ska vi jobba klart pitchen. Då ska jag också käka lunch med en snubbe som äger en annan byrå. Undrar om det innebär något spännande workwise? Jag är nyfiken. Fredag är det lunch med en potentiell återvändande kund - deras kontaktperson är den man som gav mig inspiration att satsa på att bli planner... Det ska också bli spännande.


På lunchen, som för övrigt bestod av illustra samtalsämnen i stil med död, sjukdom och olycka, fick vi äntligen reda på vem som AD-Anna "kilar stadigt med" (det är sannerligen ett märkligt uttryck) och det gjorde mig glad att det inte var den person jag hade misstänkt - och oroat mig för. Det här är en bra snubbe. Anna verkar lycklig och det gör mig glad. Hon är värdefull för mig.


Jag har försökt att förstå hur jag ska få mitt nya domännamn att fungera som ett sånt och inte som någon sorts vidarebefordran. Får antagligen ta och ringa webbhotellet och fråga. Hatar att inte förstå - å andra sidan: de har ett GUI som är helt osannolikt uselt. Om jag, som är rätt bra på datorer, ip-nuffror etc. inte förstår - hur tror de då att människor som vill ha en hemsida men inte har phD i teknik ska klara det?



Solstickan och Terrorprinsessan har för övrigt blivit popsnören. Ikväll fick jag en intressant inblick i att vara pappa - att man gör allt för sina barn. Jag gjorde en skiva med Darin, Amy Diamond, Alcazar åt dem. Letade upp låtarna och gjorde en riktig diskoskiva åt dem. Okej, vi tar det igen: jag letade upp låtar med Darin och Amy Diamond! När HS frågade varför datorn lät konstigt höll jag på att svara att den mådde illa... Innan denna upplevelse av hur mycket man kan göra för sina barn hörde jag barnen och HS diskutera just Darin. Terrorprinsessan sjöng refrängen på "Money for nothing" om och om igen (såklart klockrent - hon har ärvt musiken...) medan Solstickan försökte komma på den andra Darin-låten han hört. HS, som en gång i tiden försökte att ställa sin Modern Talking-skiva bland mina skivor, frågade mig och jag började sjunga "Step up" utan att reflektera att jag faktiskt kunde låten. Snacka om brain control...
Samtidigt - det är som jag alltid sagt: för att revoltera mot mig när det gäller musik får mina stackars barn börja lyssna på dansband eller extremt lättviktig pop. Det senare har de gjort. Det är nästan så att man saknar småbarnstiden när Solstickan tyckte att den dödsmetall jag spelade lät otäck och Terrorprinsessan headbangade till samma musik. Och kunde somna gott till Covenant.


Jag måste försöka att vända tillbaka dygnet. Börjar känna av den gamla "vågar-inte-lägga-mig-ifall-jag-inte-kan-sova" -känslan som jag hade förut. Det är också extremt korkat att gå och lägga sig en halvtimme när man kommer hem. Samtidigt är jag då så oerhört trött att jag inte kan tänka mig att vara uppe.


Och så börjar jag känna av en ond hals. Till helgen får vi besök, och vi planerar heldagar i skidbacken. Det kan jag fetglömma om inte halsen blir bättre. Jag har varken lust, råd eller tid att bli sjuk - det börjar röra på sig på jobbet med nya uppdrag så jag vill inte bli hemma.


Nä, dags att stänga ner. Over and out.









2 Kommentarer:

Anonymous president

sannerligen, man får nya vidgade öron när ungarna börjar uttrycka sina preferenser!
förra sommaren t ex gick både schnappy den kleine krokodilen och porriga 50 cent varma i bilen.
MYcket fastnar man för som garmarna, levi and the leevings, the sounds m fl. Och TACK barn för Eminem!
Men somligt stänger man av när de går ut.
Men glädjen i att se dom glada tar en ändå ganska långt! T ex till globen för att se spice girls (precis innan uppbrottet, en arg spice girl knuffade surt en annan spice mitt i showen).
Och i sommar bär det av till ullevi på robbie williams (han är i alla fall snygg).
En o annan av ens egna gamla plattor har faktiskt fastnat på dom också, himla roligt att ta med förtjust dotter på jakob hellman t ex. Eller se glatt barn komma hem från köttgrottekonsert med autografer över hela tröjan :)

25 januari, 2006 10:46

 
Blogger Studiomannen

Jag får den uppfattningen, Deep Ed, att du näppeligen skulle vilja byta jobb med mig. Jag är DJ. Kan till och med på begäran spela Crazy Frog. Men det är ingen som har frågat.

25 januari, 2006 15:42

 

Skicka en kommentar