Stafettinlägg om vardagslycka

Att känna lycka är något som många inte tänker på. Jag som varit djupt nere i depression kan njuta av att känna lycka – den där lyckan som är i vardagen. När det kickar till i hjärtat när man ser den man älskar, får det där fina mailet eller, framförallt, ser sina barn friska, glada och tillfreds.

CrimsonAnna på Ljudet av ett hårdrockshjärta gav mig ämnet för mitt bidrag till Blogstaffeten: Fem skäl till vardagslycka.
Ett spännande ämne på många sätt. Ska jag hitta de där speciella tillfällena? Eller försöka utröna vad som i vardagen faktiskt gör mig lycklig?

Jag väljer det senare – för vardagslycka är ett tillstånd på många sätt snarare än händelser. Och för mig är det numera viktigt att omfamna dessa tillfällen när jag känner lyckan mitt i vardagen.

Så. Min lista:
1. Mina barn. När de gör saker som bara de kan göra och lindar sin pappas hjärta runt sina små fingrar.
2. Att vara behövd. Det är grunden till människans överlevnad – att känna att någon verkligen behöver en. Utan det blir man galen, tror jag. Sen att det ibland går till överdrift är en annan sak. Men fortfarande – jag behöver känna att jag är behövd för att känna lycka.
3. Kärlek. Det har med nummer 2 men också mer. Kärlek handlar om en psykisk-fysisk kontakt. Den där förstulna smekningen på kinden, ett av barnen som kryper upp i famnen på kvällen.
4. Internet. Ja va fan. En stor del av mitt liv handlar om nätet. Mitt jobb bygger på tillgång till all information som är möjlig, mina kontakter sker mestadels med hjälp av mail och IM. Och en stor del av de vänner och bekanta jag skaffat finns på nätet.
5. Gott kaffe och nikotin. Behöver inga mer förklaringar. Så är det.

Nästa stafettinlägg ska Shw få skriva i ämnet: "Om du vore en sport – vilken sport vore du?"