Mordhot som medel för att uppnå rättvisa
Det finns vissa personer i blogosfären som uppenbarligen anser att det är förståeligt att Göta Hovrätts ordförande blivit mordhotad. Jag vet inte hur man är funtad om man i ena sekunden anser att det är förfärligt det som hänt fjortonåringen som fick se sin mor dränkas och sedan våldtas och i andra stund uttala saker i stil med
"Jag ska våldta din hustru och mörda dina barnbarn. Undrar då om kränkningen är tillräckligt hög?"
Att då säga saker som
Inte för att jag anser att mordhot är berättigat, men jag kan förstå varför i denna fråga.
ger bara ytterligare rätt till idioter att försöka med hot påverka rättssamhället. Det hela innebär att man också ger rätten till personer att hota vittnen, att sätta sina egna intressen över det allmännas och att säga att
Vad jag vet är att jag hellre lägger min tillit till kamrater än hos polisen.
Jag är inte orolig för det demokratiskt styrda rättsväsendet. Jag är rädd för idioter som anser sig stå över vetenskap och statistisk generalism.
Källor:
DN - Nyheter - Domare hotad till livet efter sänkt skadestånd
Annica Tigers Blog: Hur värderas ett lidande? (Linnea Backs kommentar)
Bloggliv.se » Blog Archive » Vad krävs för upprättelse? (läs Administrators kommentarer)
5 Kommentarer:
Ibland flyger känslorna iväg och man reagerar inte helt i linje med sina egna egentliga uppfattningar.
Frågan är tidlös: hur stor tolerans bör de intoleranta möta?
01 augusti, 2005 12:07
Som jag tidigare (under min tid som präst) menat: ingen alls. Jag tillhörde de rejält hårda när det gällde att kritisera kvinnoprästmotståndare, den kyrkliga anti-homolobbyn och fundamentalister i allmänhet. Men det innebar inte att jag mordhotade eller på annat sätt "gav igen med samma mynt".
01 augusti, 2005 12:30
Ett litet förtydligande av mitt uttalande på Annica Tigers Blogg: jag kan förstå varför mordhot har förekommit i denna fråga, men jag anser att det INTE är rätt. Bara för att jag har förståelsen för något är det inte samma sak som att det är min åsikt.
01 augusti, 2005 20:15
Jag tycker gränsen är hårfin för förståelse och medhåll. Har man förståelse för något har man ju också någonstans viss sympati med det.
Man kan ha förståelse för att folk är upprörda, ja, men aldrig att man tar till dessa metoder. Jämför det med annat hemskt i samhället: rasism, våld osv eller varför inte lyfta det till ett annat sammanhang och ha förståelse för att Hitler ogillade judar och romer...
01 augusti, 2005 20:42
Re Patrick och Linnea
Det är ju just det jag säger - när de "goda" människorna uttrycker sympati för de onda handlingarna - förståelse och liknande - så innebär det att den som utför den onda handlingen upplever sig som att ha stöd från opinionen.
01 augusti, 2005 22:17
Skicka en kommentar