Ett snabbt snitt

Jag fick inte ens en chans. Så är det. Ett snabbt snitt. Kirurgiskt. Rakt över pulsådern. Kallt. Stålhårdhet mot mjuk vävnad.

Min själ blöder men varför ska den som skär bry sig om såna petitesser? Döda det gamla för att släppa in det nya.

Jag har känt på mig det idag. Det onda. Kroppen reagerar för det omedvetnas medvetenhet. Nu exploderar allt. Demonerna tar chansen och skriker i full fasett "Dö din jävel!"

Fru Insomnia, närvarande. Tårar i ögonvrån. Jag är den som aldrig gråter. Men tårarna kommer utan gråten. De klingar till när de landar på min hårda yta av cynism. En cymbal. En ton av desolation.

Mitt Wasteland. Den sista tillflykten. Knackar på. Den välkända koden. Alltid detta val. Min fot nära att ta steget över gränsen.

Varför gjorde du inte jobbet ordentligt? Slit upp min strupe. Spotta på mig. Och låt mig försvinna.