Mäktig märklighet

(jodå - det är mina barn som är framme vid krubban. AGJ berättade att Solstickan sufflerat henne i berättelsen om Basusjernet)

Mäktigt.

Jag följde med till Stora Tuna kyrka på krubbgudstjänst. Allt som hänt har skakat om mig i grunden. Än en gång. Omskakad i grundvalarna.
Och det gick bra - för första gången på tre år som jag sätter min fot i en kyrka. Eller om det till och med är fyra år.

AGJ höll krubbgudstjänst. Jag såg mig omkring, varenda vrå i den stora kyrkan känner jag till. De har köpt in ljus för att bygga upp bakgrunden - jag startade det genom att idogt släpa med mig delar av ljusriggen. Välsignelsen AGJ läste var den som vi så många gånger diskuterade - hon hade alltid svårt för orden "kamp" och "äventyr". Nu var den där. Den irländska som jag tog med mig från Stiftsgården.
M och E sjöng vackert. E slängde sig om halsen på mig när jag dök förbi. Hon var med och sjöng i ungdomsmässorna, varenda mässa stod hon och kompisarna där och var med. Nu är hon kvar i kyrkan, sjunger och är.

Jag satte spår. Jag finns kvar. Det vi slet med, det jag höll på att ta livet av mig med. Det var viktigt. Och jag behöver inte gömma mig, springa. Jag behöver kanske inte ens välja. Jag har inget att bevisa mer än att jag älskar. Jag gjorde mitt - det är inget misslyckande. Jag brände av krutet och byggde en grund som nu det byggs vidare uppå.

Och jag drabbades av ett sug efter att predika. Att faktiskt våga närma mig allt det som jag har i bakfickan, allt det som har med Gud, tro och evighet att göra.
Något har hänt. Det här är också en viktig del av min och min älskades gemensamma grund. Vi vigdes till varandra 95 och till ämbetet 97. Samtidigt.
Jag korstecknade mig. Jag korstecknade mitt hjärta. Det gick av bara farten - men det kändes inte konstigt.

Kanske behövde jag också en paus. Från Gud. Kanske kan jag framöver känna att vi kan kommunicera. Eller så har jag bara slutit fred med allt. Jag vet inte.
Kanske kommer jag om en tid kunna klä mig i stolan.


Kanske.


(Syster, boka inte in någon annan personlig assistent ännu...)