Bloggen flyttad till Deep|edition.com

Det är på

Deep|edition.com

det händer.

Sista versen

Nu låter jag den här bli en sorts holy shrine of some months of my life.
Resten skrivs numera på Deepedition.com. Gå dit, fixa alla länkar och RSS-flöden. Elvis has left the building.

Pågående migrering

Jag håller på att flytta bloggen till en egen server. Därför kommer deepedition.com se lite underlig ut ett tag.

Blogspot-bloggen kommer att vara kvar, jag kommer inte att bry mig om att hålla på att flytta över de här postningarna till den nya bloggen utan go clean.

Dagens|060316

Dagen började med sovmorgon. Vilket gör att jag är tröttare än normalt. Kundmöte inbokat i Borlänge till nio. Vi var där - men ingen kund.

Jag skulle behöva ta tag i föreläsningen.

Solen skrikskiner över allt det vita.

Dagens låtar (Titel/Artist):
Swim: Ambulance Ltd
Venus in Cancer: Amusement Parks on Fire
Do The Whirlwind: Architecture in Helsinki
Scummy: Arctic Monkeys
A Disruption in the Normals Swing of Things: Cursive
Arms Around Me: The Departure
Harvey: FireFox AK
If I Don't Write This Song, Someone I Love Will Die: Hello Saferide
Marble House: The Knife
Live With Me (Radio Edit): Massive Attack
Lit Up (remix): The National
Krafty: New Order
Hold Me Now (Radio Edit): The Polyphonic Spree
Here and Now: Ride
Drunk: Sixer
The Way We Get By: Spoon
Limbo: Starfuck
Rewind: Stereophonics

Jodåsåatt

Han ringde idag, farsan. Inte ett ord om mailet. Bara att han jobbar mycket med utställningen och si och så...
Tack alla hejarop och förslag att åka någonannanstans, eller i alla fall. Grejen var att vi skulle åkt ner just för utställningen. Det var a shot in the dark så att säga.
Arvssynden är sannerligen verklig... men på ett helt annat sätt än de flesta teologer menar.


En person sa till mig att jag förut ibland var flammande som solen och mörk som månen - men att jag nu var som en molnig dag. Kanske är det så.


Om tre dagar ska jag för första gången på fyra år äta under 100 mg Zoloft. Det är ett genombrott också det.

Aj

En bild som Hanna Ljungberg inte sätter upp på sin vägg:

Saker man inte vill veta

Vissa saker vill man inte veta:

En av åtta distansarbetande män och en av fjorton kvinnliga jobbar nakna. Bara en man av tre duschar.Hälften av kvinnorna duschar inte hemma och bland männen är det endast en av tre som duschar.

18 procent av männen uppger dessutom att de har tid att utföra hushållsarbete på arbetstid. 28 procent säger sig titta på tv. 9 procent känner ibland skuldkänslor över att de inte är på arbetsplatsen. Men de är trots detta mer produktiva än på jobbet.

Tre fjärdedelar säger att möjligheten att jobba utanför kontoret gör dem mer produktiva och 61 procent säger att deras chef skulle hålla med om detta.

Nakna sanningar om distansarbetare

Dagens|060315

I väntan på att få köpa en ny handdator införskaffade jag igår en liten pappersalmanacka. Det är typ sju år sedan jag hade en pappersalmanacka förra gången.

För övrigt är det min nya tröja jag har på mig. En USPA för 99 spänn är ett kap.

Dagens låtar är från Nouvelle Vague (inköpta från iTunes):
Sorry for Laughing (Featuring Marina Celeste)
A Forest (Featuring Marina Celeste)
Love Will Tear Us Apart (Featuring Eloisia)

Vi snackar easy listening, bossa-laid-back, jazzighet och covers på Propaganda, The Cure och Joy Division... Surrealistiskt vackert på något sätt.

Dissonans

I Sverige kan du bli dömd för vållande till kroppskada eller vållande till annans död om du inte kontaktar läkare ifall någon "kanske" är sjuk.
I Sverige kan sjukvården regelmässigt skicka hem personer utan diagnoser att de sedan dör. Och sjukvården döms inte för det.

Något är dissonant. Något är inte logiskt i det här.



(Tanke utifrån tingsrättens dom mot Freddies mamma)

Piece of work

Mina föräldrar är sannerligen speciella. Min morsa har jag ingen kontakt med. Det är mitt eget val eftersom hon är galen och rejält borderlinesjuk. Min farsa hade jag ingen kontakt med i elva år förrän jag valde att ringa och berätta att han skulle bli farfar. De gångna sju åren har den kontakten varit relativt sporadisk men ändå trevande.

Nu ska han ställa ut sina tavlor i Paris. Eftersom jag och HS varit dåliga på att åka iväg på semestrar och sånt tänkte vi att en weekend i Paris vore perfekt, samtidigt som han ställer ut sina tavlor. Så jag mailade iväg en fråga om när det var exakt som utställningen skulle vara och att vi funderat på att åka ner.

Inte ett jävla ljud till svar.

Varför? Antagligen har de bjudit ner hans frus barn och det hela blir väl "för komplicerat". Så har det alltid varit - de har åkt med dem på skidsemestrar och annat. Jag har aldrig blivit medbjuden.

Det är liksom bara att inse - jag har ingen släkt som jag kan räkna med. Förutom "syster" då - men hon har jag ju adopterat själv.

Jag blir liksom trött.