Apart from this

Det känns inte fullt så meningsfullt att satsa järnet när man möter Sprida i dörren till SSAB:s HK. De blev utslagna i måndags. Av oss. Nu var de plötsligt med igen. Det är som att vara boxare, knocka någon. Men efter att ha blivit uträknad så får han boxas igen. Så känns det. Så kändes det. Hell fuck. Och DDB Sthlm hade ett av sina juniorteam. Men en av kundens lokalkontor jobbade med dem och det ville de uppenbarligen göra även i fortsättningen. Det var kvicksandsvarning. Bara A härifrån höll på oss. Och minst sagt gjorde hon det. (Plus att vi fastnade i varandras ögon ett tag...). Hm.

Darling M fixade bord snabbt och geschwindt på Vassa Eggen. Vi insåg snabbt att det var lite väl att käka på en av Fjollträsks tre dyraste restauranger till lunch. Så det blev ett italienskt hak. M lämnade finansvärlden och dök upp. Efter ett tag drog PL-Annika och Traffic-Cecilia för att glo i inredningsaffärer. Jag och M pratade, tittade ut på Birger Jarlsgatan. Det var minuter som var dyrbara, viktiga. Det är märkligt med vissa personer. "Det där" är bara där. Alltid. Vad som än händer. Hur illa livet än spöar en. Hur illa vi än gör varandra. Så är det där. "Det där". Latte. Och snart var tiden ute och jag var tvungen att ge mig upp till Stålets Hus.

Japp. Det handlar om SSAB.

Och det är ett stort projekt. Fast initialbudgeten är liten. Vi hade missat det men fick höra att vi lagt en helt annan approach på det hela än alla andra byråer. Bra eller dåligt? Fuck if I know. Det hela kändes ändå rätt fucked när vi gick till bilen som PL-Annika parkerat i Diplomatstaden.
Däruppe fanns inte några caféer. Jag funderade på om det inte var i de här krokarna Chris bor. Det var så länge sen.

Jag måste ta och åka till Fjollträsk och möta mina vänner. Utan att konstant ha bråttom. Det är ju för fasen de enda jag har - de enda eftersom jag inte har någon släkt. Alls.

Vi drog hemåt. Köer genom Fjolljävlaträsk. Varför kör alla bil när det finns tunnelbana? Tillbaka på byrån. Personalfest. Inte direkt något Hela Havet Stormar med den här personalen. Men mycket mat. Bulle hem till Borlänge.

Innan jag gick rullade en låt på iPoden som kändes nästintill kusligt vettig idag. Efter allt som hänt och tänkts, känts och tja...

And we're changing our ways,
Taking different roads.

Then love, love will tear us apart again.
Love, love will tear us apart again.
Joy Division: Love will tear us apart