Deep|edition # 20060113





Dokusåpor är här för att stanna

Att fortfarande se dokusåpan som en tillfällig pest som drabbat våra tv-apparater är att gravt underskatta genren. Dessutom gör vi oss skyldiga till en trångsynthet som upprepat sig genom tv-historien


Det säger Anna Edin som är mediaforskare som skrivit boken "Verklig underhållning: dokusåpor, publik, kritik".

Sigge Eklund får ett ord med i laget också:

– En bra dokusåpa skildrar hur ett antal personer från olika delar av samhället tvingas leva som grupp under en tid, med allt vad det innebär. Det är per definition intressant, för alla som är det minsta intresserad av gruppdynamik. För att kunna uppskatta dokusåpor måste du vara nyfiken på människor som du vanligtvis inte umgås med, och det är tyvärr inte alla som är det. Intellektuella svenskar är ointresserade av dokusåpor för att de är ointresserade av de unga deltagarna. Men det vågar de inte erkänna, därför hänvisar de till en karikatyr av genren, som inte stämmer överens med verkligheten. Dokusåpakritiker har sällan sett särskilt många dokusåpor, utan bygger sina åsikter på en panik över att de inte förstår sig på genren och känner sig utestängda.


Det var en skön bredsida. Jag håller med.





Andra bloggar om: ,

post av deeped @ 02:16









5 Kommentarer:

Blogger PW

Tja, du vet ju vad jag tycker om fenomenet dokusopor och jag är inte alls ointresserad av gruppdynamik. Det är faktiskt ganska intressant men jag föredrar att uppleva den live. Den så kallade gruppdynamik man får uppleva genom dokusoporna är vinklad och konstruerad med skapade konflikter osv.

13 januari, 2006 07:27

 
Blogger Niklas

Håller inte med Sigge alls i det här fallet. Precis som föregående talare säger så är gruppdynamiken konstlad och producerad, ofta med stor hjälp av tv-bolagets medarbetare samt en rejäl mängd alkohol. Kan man verkligen kalla det verklighet? Att Sigge avfärdar kritiker med att påstå att de är "intellektuella" får man nog ta som en komplimang. Sen att han generaliserar våldsamt och påstår att alla kritiker inte förstår sig på genren och känner sig utestängda..kan man verkligen ta det på allvar? Det innefattar en stor del av svenska folket. För vad han än påstår så är det fler människor som _inte_ ser dokusåpor än det är som faktiskt frivilligt gör det.

Det känns snarare som att Sigge måste försvara sitt beroende med att kategorisera kritikerna som oförstående människohatare.

13 januari, 2006 08:21

 
Blogger deeped

Självklart är det konstlad och regisserat för att nå konflikter. Precis som all annan forskning inom beteendevetenskap - egentligen. Jag håller med Sigge i det här fallet (det är inte ofta) - kritikerna brukar sällan sett speciellt mycket av någon såpa och jo, det är ofta den sk "intellektualian" som ofta menar att det är förfärliga saker.

Intressantast är också Edins påpekande att kritiken av dokusåpor är samma sorts snedvridna och konservativa kritik som genomgående skett i samband med nya mediefenomen.

13 januari, 2006 09:22

 
Anonymous Anonym

Jag och ingen annan skulle nog hänvisa mig till någon "intellektuell" grupp.

Jag har sett väldigt lite dokussåpa, helt enkelt för att jag tycker det är för rörigt. Människor som pratar otydligt, tydligt att det är klippt osv.

Jag är intresserad av människor, av gruppdynamik osv, men tycker det räcker med det jag ser i verkligheten. Och så ger väl bloggarna och andra nätställen periodvis mer konflikter och underhållning människor emellan än dokussåporna någonsin kan ge.

Åsa, zyrenna@zyrenna.com, http://zyrenna.webblogg.se/

13 januari, 2006 18:29

 
Blogger crrly

Äh. Jag har sett lite dokusåpor... blir mest arg av vad man får se. Givetvis är jag intresserad av olika slags människor och gruppdynamik, men dokusåpor känns bara oäkta och dessutom bidrar man till tittarsiffror till idiot-tv.

14 januari, 2006 00:56

 

Skicka en kommentar